Meriter

Juel, Hans Oscar, f 17 juni 1863 i Sthlm, Klara, d 3 juli 1931 i Ystad (enl db för Danderyd, Sth). Föräldrar: kammarrättsrådet prof Carl Axel J o Brita Johanna Evelina Sillen. Mogenhetsex vid Beskowska skolan i Sthlm 20 maj 81, inskr vid UU 1 dec 81, studier vid StH 82—84, FK vid UU 12 dec 85, regnellsk amanuens vid Naturhist riksmuseets botan avd 86, FL vid UU 13 sept 89, disp där 14 dec 89, amanuens vid nämnda avd o assistent vid Bergianska trädgården 1 maj 90—1 juli 92, FD vid UU 31 maj 90, doc i botanik 12 mars 92, tf eo prof i botanik 1 juni 93—31 maj 97, 4 okt 99—31 aug 00 o 1 april 01—31 aug 02, tf prof i botanik 1 juni 97—30 april 99, eo prof i botanik 12 aug 02, prof i botanik o praktisk ekonomi 15 nov 07—18 juni 28, allt vid UU, inspektor för Linneanska stiftelsen på Hammarby 18—28, inspector musices vid UU 25—28, UU:s prorektor 23 april 26—28. — LVS 06, LVA 11, LFS 13, LWS 14.

G 27 mars 94 i Falun m Ingrid Widegren, f 3 maj 72 i Norrköping, d 26 aug 48 i Danderyd, dtr till kontraktsprosten, TD o FD Tor David Gunnar W o Sara Katarina Swartling.

Biografi

Under gymnasieåren vid Beskowska skolan ägnade Oscar J en stor del av sin fritid åt botanik. Studier vid StH och i Uppsala resulterade i en fil kand:examen med botanik och zoologi som huvudämnen och i en tjänst som regnellsk amanuens vid riksmuseet. Innehavaren av denna tjänst skulle enligt donator driva systematikstudier av Brasiliens flora men J:s speciella intressen gjorde, att han ägnade sin tid åt anatomiska studier av en tropisk lianfamilj. Att han senare koncentrerade sig på zoologin och disputerade på en avhandling om anatomin hos ett plattmasksläkte berodde på att han hos zoologerna kunde få utbildning i den nya snittnings- och mikroskoperingstekniken. Denna var en förutsättning för de grenar av botaniken som engagerade J och som dittills blivit styvmoderligt behandlade i Uppsala.

J:s forskningar kom att omfatta nästan alla botanikens områden med huvudvikten lagd på embryologi och cytologi. Som systematiker inriktade han sig mer på fylogenetiska problem än på att beskriva nya arter. Botaniken vid Uppsala univ fick med honom en ny orientering, men den traditionellt starka ställning, som den mykologiska forskningen där hade, fick bestå. J började 1894 en serie Mykologische Beiträge, som han förde vidare fram till 1925, och han fördjupade kännedomen om svamparna genom att göra dessas sporutveckling till föremål för cytologiska undersökningar. Genom kulturförsök lyckades han att i flera fall klarlägga sammanhanget mellan de olika generationerna av rostsvampar, vilket var av praktisk betydelse vid bekämpning av vissa växtparasiter.

J:s undersökning (1900) av partenogenesen hos Antennaria alpina, fjällkattfoten, brukar anses som hans förnämsta arbete. Dess röda honblommor möter varje fjällvandrare, men de gula hanblommorna var okända för botanisterna, tills de på 1840-talet påträffades i Karesuando. De har svag pollenalstring och tycks vara överflödiga för artens fortplantning. J jämförde fortplantningsförhållandena hos ett par Antennariaarter och påvisade förutsättningarna för par-tenogenesen hos högre växter (VA:s handl, bd 33). Den mönstergilla undersökningen hör till cytologins klassiska skrifter och blev utgångspunkt för vidare forskningar av framförallt skandinaviska botanister. J:s mångsidighet och trägna nit resulterade även i anatomiska, fysiologiska och blombiologiska studier. Han undersökte t ex Browallia-blommornas byggnad, Berberis- och Centaurea-blommornas retningsmekanism och de korgblomstriga växternas pollinationsappa-rat.

J:s historiska intresse för sin vetenskap knöts framförallt till Linné och dennes lärjungar. Han hörde till grundarna av Linnésällskapet, var flitig medarbetare i dess årsskrift, utgav en förteckning över Linnéporträtt och var i tio år prefekt för Linnés Hammarby. 1912 började hans studier av C P Thunbergs herbarium, som bl a innehåller typerna till en mängd japanska och sydafrikanska växter. Efter sex år kom Plantae Thunbergianae i tryck, det mest omfattande arbete som J givit ut. I andra sammanhang behandlade han J Bursers, Hassel-quists och Kalms för botanikhistoria och nomenklatur värdefulla växtsamlingar.

Som föreläsare var J uppskattad för objektivitet, kritisk skärpa och ett klart framställningssätt. I sin egenskap av chef för botaniska institutionen blev han omtalad för sin till snålhet gränsande hushållning med herbariepapper, ren alkohol och andra för undervisningen nödvändiga ting.

J var musikalisk, skicklig pianist och under flera år en intresserad inspector musices vid univ. Hans försynta och avmätta sätt isolerade honom i viss mån. Han hade ringa förståelse för det studentikosa och hade för vana att avlägsna sig, när tredje opponenten fick ordet vid disputationer. I postseminarier och liknande former av samvaro deltog han ogärna.

Som emeritus var J bosatt i Djursholm. Sina sista år ägnade han med viss motvilja åt att bedöma dem som sökte bli hans efterträdare och med entusiasm åt att ordna rostsvampsherbariet i riksmuseet.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

J:s arkiv i UUB o självbiogr i VA. från honom i GUB, LUB, UUB o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se C Skottsberg, Förteckning över skrifter utg av Oscar Juel (VA A 1932, Sthlm (tr Upps), s 284—287). Jfr UUM 1926, Uppsala 1927, s 146 f.

Källor och litteratur

Källor o litt: N Beyer, Bengt Lidforss. En levnadsteckn (1968); A Cleve v Euler, Från min barndoms o ungdoms Uppsala (Hågk o livsintr, 18, 1937); K V O Dahlgren, HOJ. Några minnesord (Sv botan tidskr, bd 36, 1942); R E Fries, O J. Några minnesord (SLSÅ 1932); Krok; G Skottsberg, HOJ (VAA 1932); G Svedelius, Vår skola som vi minns den. Beskowska skolan 1867—1937 (1938); UUMht 1926 (1927).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
H Oscar Juel, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/12226, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:12226
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
H Oscar Juel, urn:sbl:12226, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-25.