Biografi

Hästesko, släkter.

1 Landsfogden i Sjundeå, Nylands län, Lindved Klasson (levde 1530), var troligen far till länsmannen Klas Lindvedsson (levde 1572) i Kourla, Vihti, Nylands län. Dennes son Mårten Klasson (stupade 1605 i Livland) till Numlaks i Nurmijärvi, Nylands län, deltog 1597 på Klas Flemings sida i klubbekriget men försonades 1599 med hertig Karl liksom hans bror "unge" Lindved Klasson till Måla i Muolaa, Viborgs län, som stupade vid belägringen av Pskov 1615. Båda utmärkte sig i striden vid Kokenhusen 1601, blev ryttmästare 1602 o adlades s å (Waaranen) liksom en äldre broder (Ruuth), sedermera översten "gammal" Lindved Klasson (d 1635). Den sistnämndes släktgren fick efter introduktion på riddarhuset 1633 namnet Sabelfana 1634, medan "unge" Lindved Klassons söner 1633 introducerades med namnet Skoo, från 1634 Hestsku eller Hestskoo. Deras kusin ryttmästaren Jakob Karlsson (d 1652) till Kourla adlades 1640 o introducerades på riddarhuset 1642 med namnet Fortuna, men hans ättlingar kallade sig redan några decennier senare Hästskoo. På riddarhuset benämndes de emellanåt Hästsko af Fortuna eller Fortuna-Hästskoo. Först vid mitten av 1700-talet började båda släktgrenarnas medlemmar skriva sig H, o "unge" Lindved Klassons släktgren kom då att på riddarhuset särskiljas från den andra genom benämningen H af Måla gård.

Jakob Fortunas sonson kornetten Carl Gustaf Hästskoo (1664—1709), som stupade i slaget vid Poltava, var far till kapten Lars Henrik H (1699—1780), som satt i fängelse på Kalmar slott 1756—61 för agitation i samband med det misslyckade revolutionsförsöket. Denna släktgren utdog 1909.

"Unge" Lindved Klassons sonson kapten Lennart Hästskoo (d i slaget vid Lund 1676) var far till Samuel Jacob Hestskoo (1675— 1753), som blev tillfångatagen i slaget vid Villmanstrand 1741 o fick överstelöjtnants avsked 1748. Sonson till denne var överste Jean Henric H (se nedan). Denna släktgren utdog i Sverige 1856, men fortlever i Frankrike o Ryssland.

Den ovannämnde Klas Lindvedssons morfar (S 172, UUB) Henrik Ragvaldsson (levde 1574) i Sjundby i Sjundeå var morbror till fältmarskalken Jakob Henriksson (se denne), som av eftervärlden kallats H efter sitt vapen.

2 Se Hästsko.

Författare

Källor och litteratur

Källor o litt: RR sept—dec 1640, f 984v— 986v, Biographica, Sköldebrevsaml, Ansökn:ar o meritfört:ar: Arméen, Likvidationer, RA; S 172 (Klas Åkessons (Tott) jordebok), f 38, Palmskiöldska saml, vol 216, p 55, UUB.

AdRP 2 (2 uppl, 1905), s 14, 54, 157, 230, 3 (2 uppl, 1906), s 146, 9 (1891), s 454,459, 464, 16 (1900), s 155; AdRP från och med år 1719, 18 (1911), s 525; E Anthoni, Till avveckhen av konflikten mellan hertig Carl o Finland, 1 (1935), s 64, 113; dens, Konflikten mellan hertig Carl o Finland. Avveckhen o försoningen (1937); dens, Om medeltida frälsegods i Sjundeå (FHT 1966), s 159; A Brenner, Sjundeå sockens hist, 2 (1955), s 10, 12, 21 f; Carpelan, 2 (1958); O Durch-man, Ätten v Delwig (PHT 1922); F A v Fersens hist skrifter, 2 (1868), s 74 f; Finlands ridderskaps o adels kalender 1971 (1970); E Flemings jordeböcker (1964); FMU 8 (1935); G G[ranjf[el]t, H (FBH, 1903); C C:son Gyllenhjelm, Egenh ant:ar (HH 20, 1905), s 350 f; Herrgårdar i Finland, 1—3 (1928—29); W G Lagus, Under-sökn:ar om finska adelns gods o ätter (1860), s 78, 98, 132 f, 482 ff, 546 f; Lewenhaupt; Malmström; O Nikula, Tenala o Bromarf socknars hist, 1—2 (1938); A Noreen, Ant:ar om K Hallands reg (1911); E Pikoff, Landsmän i ryska marinen 1808—1918 (1938); Ramsay; B Rennerfelt, Släkten Rennerfelt, 1—2 (1963); R R[osén], H-suku (Kansalli-nen elämäkerrasto, 2, 1929); J W Ruuth, Suomen rälssimiesten sineteistä lopulla 1500-lukua ja alussa 1600-lukua (HArk 11, 1891), s 293, 316, 335, 342; K Soikkeli, Vihti, 1 (1929), s 265 f, 401—07, 415 ff, 419 f, 2 (1932), s 239, 251 f; Sveriges krig 1611— 32, 1 (1936); W Tawaststjerna, Kaarle IX:n ja Sigismundin taistelu Viron ja Liivinmaan omistamisesta (1935); J Waaranen, Handhar upplysande Finlands hist under Karl IX :s tid, 1—4 (1863—74); W W:son Wickström, Bidr till adl ätten Brunows genealogi (Genos 1936), s 37; dens, Svar (ibid 1939, s 29).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hästesko, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13999, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:13999
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hästesko, släkter, urn:sbl:13999, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-04-26.