Meriter

13 (Thomaeus-)Sparre, Signe Birgit Julia Fredrika, f 23 juli 1903 i Flen, Söd, d 19 sept 1984 i Ulricehamn. Fosterföräldrar: greve Carl Georg S o Signe Maria Magdalena Thomaeus. Elev vid Franska skolan, Sthlm, 09-15 o 18-20, avgångsex där 20. Förf.

G1) 7 dec 1937(–43) i Finnekumla, Älvsb, m disponenten Carl Theodor Thäberg i hans 2:a gifte, f 16 sept 1898 i Norrköping, S:t Olai, d 8 jan 1970 i Sthlm, Osc, son till bankkamreren Johan Teodor T o Alma Gunilla (Gunhild) Åstrand; 2) 30 april 1955 i Gbg (kbf i Finnekumla) m författaren o journalisten Stig Cederholm i hans 3:e gifte, f 21 jan 1905 i Jönköping, Kristina, d 17 april 1980 i Växjö, Domk, son till ingenjören Gustaf (Gösta) Elias Alexander C o Julia Maria Jahn.

Biografi

Birgit Th S föddes vid en s k hemlig förlossning och fick aldrig veta vilka hennes biologiska föräldrar var. Hon kom vid sex månaders ålder som fosterbarn dll greven och grevinnan S på Sjöreds gård, Finnekumla sn, nära Ulricehamn, och fick där en lycklig barndom. Om än själv enda barnet skaffade hon sig kamrater bland gårdens och bygdens fattiga familjer. Vid sex års ålder började hon i Franska skolan i Sthlm, dit även föräldrarna följde med under terminerna. Uppsatsskrivning var S:s bästa ämne, och redan i mycket unga år skrev hon små teaterstycken och noveller. Efter sex års skolgång läste hon under två år med guvernant i hemmet och fortsatte sedan ytterligare två år i Franska skolan. Under den tiden tog hon bl a tallektioner för Anders de Wahl och Karin Swanström.

Sjöred såldes 1919 sedan föräldrarna beslutat bygga en mindre bostad i närheten och tillbringa vintrarna på sydliga breddgrader. Fadern dog redan följande år, men S och modern begav sig planenligt till Teneriffa där de stannade hela vintern. De följande åren levde de ett kringflackande liv i väntan på att det nya hemmet, Åsundsholm, skulle bli färdigt. Långa perioder bodde de hos släktingar runtom i Sverige eller vistades i Paris, Skottland eller England. Många vintrar tillbringades i Kairo, Nice, Palma de Mallorca och andra städer kring Medelhavet. Mor och dotter rörde sig obesvärat mellan palats, konstnärskvarter och beduintält, och deras dagböcker och fotoalbum berättar om möten med både amerikanska filmstjärnor och ökenstammar. Våren 1934 gjorde S och hennes mor en jordenruntkryssning och fick under några månader se en stor del av världen.

Det var under de många utlandsresorna som S fick inspiration till sina tidigaste alster. Reseskildringar var populära och endast drygt 20 år gammal skrev hon Ön av eld och lava (1925), baserad på dagboksanteckningar och egna fotografier från vistelsen på Teneriffa 1920–21. Till hennes förvåning antogs boken, och S fick genast blodad tand. Den följande boken, Ett leende (1926), byggde delvis på självupplevda händelser i Paris' konstnärskretsar och var på sitt sätt en träffande skildring av sin tid.

Under en period då kvinnliga journalister var en yrkeskår på frammarsch började S också skriva recensioner och reportage för framför allt Svenska journalen, ofta med utgångspunkt i egna upplevelser och bekantskaper. Antalet artiklar blev med åren stort och innehållet varierade starkt: S kunde skriva om nattklubbsliv i Kairo och kungliga förlovningar, men också om kopternas kyrka, sitt möte med Transjordaniens härskare eller om den heliga Birgitta. Det senare hörde till de reportage S var mest stolt över. Hon hade länge följt birgittasystrarnas strävan att få köpa Birgittas hus i Rom och var den första utomstående som fick besöka huset efter förvärvet och som kunde förmedla sina intryck därifrån.

S:s sinne för dramatik och romantik slog ofta igenom, och artiklarna präglades inte av några större ansatser till analys, men S var inte ointresserad av historia och politisk utveckling. Reportagen, liksom reseskildringarna, innehöll ofta bakgrund och förklaringar till aktuella händelser. Med tiden övergick dock S till att mestadels skriva romaner. Hennes första böcker hade inte fått någon större uppmärksamhet, men förläggaren Nils Geber (bd 16) insåg hennes författarpotential och föreslog ett försök i en annan av tidens populära genrer – herrgårdsromanen. Den fantasifulla S, som genom sin uppväxt hade ett rikligt stoff att tillgå, tvekade inte och 1928 utkom Gårdarna runt sjön. Den blev den första i en hel romansvit om livet på de gamla gårdarna runt sjön Åsunden, och berättelserna gjorde succé i både slott och koja. Gårdarna hade verkliga förebilder, och flera av romanfigurerna bar omisskänneliga drag av släktingar och grannar som funnits i S:s närhet under barndomen. Romanseriens hjälte fick däremot låna drag av hennes stora ungdomskärlek, den österrikiske konstnären Franz Taussig.

S fortsatte också att skriva reseskildringar. I Maria del Carmen (1930) var handlingen förlagd till Mallorca, och i Heta kuster vid heta hav (1934) bidrog hon också med ett stort antal egenhändigt tagna fotografier. Där berättar S om sin och moderns jordenruntkryssning och de äventyr hon upplevt i Egypten, Indien, Zanzibar, Kenya, Palestina med flera platser. Mottagandet var välvilligt bland både kritiker och läsare. "Det är färg och must och schwung över varenda sida i denna verkligt fängslande bok", skrev en recensent. Reseskildringarna resulterade i en rad föreläsningsturnéer, under vilka S berättade om de fängslande människor hon mött.

I mitten av 1930-talet träffade S disponenten på Rotogravyr i Sthlm, Carl Theodor Thäberg, som för hennes skull lämnade sin familj. Efter giftermålet gjorde paret en resa till Italien och Libyen, och S gav ett par år senare ut Bröllopsresa i Libyen (1939), en intressant och väl underbyggd reseskildring av ett land som då var okänt för de flesta svenskar. I Libyen besökte de nygifta inte bara huvudstaden Tripoli och de stora konstbevattnade odlingarna i öknen utan företog också en äventyrlig bussresa till Gadãmes - omtalad som den hemlighetsfulla tuaregstaden och Saharas vackraste oas - inte långt från den tunisiska gränsen. Boken återspeglar visserligen tidens rastänkande och andas ingen stor medvetenhet om i vilken riktning 1930-talets totalitära rörelser var på väg, men är ett bra exempel på S:s förmåga att varva livfulla miljöskildringar med historiska tillbakablickar och underhållande berättelser om de människor som korsat resvägen.

S och hennes make bosatte sig i S:s villa i Djursholm, och två barn föddes med kort mellanrum. Någon riktig harmoni uppnåddes aldrig i äktenskapet, kanske delvis på grund av den uppslitande skilsmässa Thäberg gått igenom, och makarna separerade vid tiden för andra barnets födelse. S bodde då redan hos modern på Åsundsholm. Under kriget återvände hon till Sthlm tillsammans med barnen och gav sig i kast med en ny romansvit, Glimringeserien, enligt henne själv det bästa hon skrivit. Serien bygger till stor del på autentiskt material om Limmareds glasbruk i Södra Åsarps sn, Västergötland, grundat 1734,1846–52 ägt av S:s fosterfars farfar (ovan) och fortfarande (2005) i drift. Mycket källforskning låg bakom dessa böcker, där S inlevelsefullt skildrade bruksherrarna, de utländska glasblåsarna och knallarna, och hur tillvaron tedde sig i såväl herrgården som glashyttan och gästgiveriet. I arbetet hade S stor hjälp av modern, som i egenskap av amatörfolklivsforskare samlat in uppgifter om traditioner och sedvänjor. De mustiga figurerna och intrigerna är emellertid S:s. Hon hade vid det här laget fått en god förmåga att skildra gamla seder och bruk och den folktro som länge dröjde sig kvar i bygden.

Helt olik de tidigare böckerna var de satiriska berättelserna Kejsardagar och furstenätter (1945) och Faster Gelatines underbara resa (1948), som S skrev tillsammans med sin gode vän diplomaten och författaren Knut Bonde under en gemensam pseudonym. Böckerna parodierade på ett dråpligt sätt traditionella överklassmemoarer och väckte uppskattning även hos de recensenter som vanligen inte rosade S:s produktion. Det faktum att danska tidningar till en böljan inte genomskådade skämtet var en källa till stor munterhet för författarna.

I början av 1950-talet flyttade familjen tillbaka till Åsundsholm, och S gifte en kort tid senare om sig med författaren till Åsa-Nisse-böckerna, Stig Cederholm. Hon upptäckte dock ganska snart att han bakom hennes rygg förskingrat hennes tillgångar och paret separerade 1957, även om skilsmässan aldrig formellt fullbordades. Två år senare måste Åsundsholm säljas på exekutiv auktion. Under åren som följde skrev S små minnesberättelser för Hemmets veckotidning. Dessa gavs i början av 1960-talet ut i bokform, och i dem varvas barndomsminnen med hågkomster från de långa resorna och skrönor från gamla tider.

Efter att ha flyttat runt både i Sverige och utomlands återvände S till barndomsstaden Ulricehamn, där hon levde under de sista 20 åren av sitt liv. I slutet av 1960-talet började hon guida bussturer till de herrgårdar som hon levandegjort i sina romaner. Turerna drog många besökare till Ulricehamn och dels på grund av detta, dels på grund av sitt lokalanknutna författarskap, utsågs S 1981 till kommunens första kulturpristagare. Hon ligger begravd i föräldrarnas grav på Finnekumla kyrkogård, nära barndomshemmet Sjöred, och ännu idag (2005) företas turistresor till "gårdarna runt sjön".

S var under nästan hela sitt vuxna liv intensivt verksam som journalist och framför allt romanförfattare. Hon var ingen intellektuell och gjorde själv inga anspråk på att tillhöra de stora författarna – "jag skriver bara böcker, det är skillnad" var hennes egen kommentar – men var mycket uppskattad i en bredare läsekrets. Romanernas intriger och figurer var sällan särskilt komplicerade, vilket påpekades i recensioner, men S lät sig inte nedslås. Hon ville med sina berättelser erbjuda inte bara förströelse utan också en mer idealistisk och känslosam livssyn och mötte varmt gensvar hos flera generationer av läsare. S mottog under årens lopp många hundra beundrarbrev och var eftersökt som föredragshållare och uppläsare vid bokaftnar och liknande. Romanerna publicerades i följetongsform i veckotidningar och översattes till flera språk, Glimringe-serien lästes i radio och gårdsromanerna filmatiserades (1957). Filmen fick dock ett svalt mottagande, och även S var missnöjd med resultatet. Även om många recensenter förhöll sig kallsinniga till herrgårdsromantiken och den gammaldags moralismen fick S:s miljö- och bygdetraditionsbeskrivningar i regel positiva omdömen. Glimringeserien tillerkändes ett visst kulturhistoriskt värde och betraktades av fler än henne själv som lyckad. Att den stora allmänheten inte instämde i somliga kritikers vassa omdömen var tydligt. S:s böcker trycktes i många upplagor och hon var sitt förlags mest sålda författare av underhållningsromaner. Höga försäljningssiffror var knappast S:s främsta mål för egen del, men som ensamstående mor och självförsörjande författarinna kan hon också sägas representera den moderna yrkeskvinnan. Även om S:s högreståndsbakgrund gav henne ett bättre utgångsläge än många andra, kunde hon framstå som förebild för kvinnor med ambitionen att själva forma sina liv.

Författare

Agneta Tjäder

Arkivuppgifter

S:s arkiv (A 114:38-41) i GUB; hennes dagböcker i privat ägo. - Brev från S i KB (bl a många till K Asplund), GUB (till Barbro Alving) o i RA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ön av eld och lava. Med 59 ill. Sthlm: Geber, 1925. [4], 186, [2] s. [Reseberättelse från Teneriffa.] - Ett leende. En berättelse om korta månader i världsstaden vid Seine. [Roman.] Sthlm: Geber, 1926. 384 s. [Omsl: Ett leende. Parisroman. 2., [bearb] uppl 1935, 344 s. 3. uppl 1939.] 4. uppl: Ett leende. Roman från Paris. Sthlm: Lindqvist, 1945. 254 s. [Bearb & förkortad uppl:] Ett leende. Sthlm: Lindqvist, 1958.208 s. (Nya folkbiblioteket (1955)). Övers: Et Smil. En Roman om Paris, Kaerlighed og Luksus. Khvn [1932]. 239, [1] s; Hymy. Pariisilaisromaani. Helsinki: Kansankirja, 1946. [2], 398, [1] s. [2.-5. pai-nos 1946-1948.] - Gårdarna runt sjön. Roman. Sthlm: Geber, 1928. 432 s. [2.-15. uppl. 1929-1971. Senare uppl: 408 s. Ny utg:] Sthlm: Norstedt, 1974. 265, [1] s. ([Bokklubben Vår bok]). [Nya tr 1975, 1976 o 1979. Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1976, tr 1975. 408 s. (Herrgårdsserien). [Ny utg 1986, [4], 376, [5] s.] Storstilsutg: [Abcoude: Grote letter biblio-theek] i samarbete med Norstedt, Sthlm. 2002. 605 s. (Storstilsbiblioteket, 592). [Jubileumsutg] bearbetad av Agneta Tjäder. Sthlm: Hjalmarson & Högberg, 2003. 292 s. Övers: Gaardene omkring S0en. Khvn: Hirschsprung, 1937. 246 s. [2. oplag 1950. Ny utg:] Khvn: Lindhardt og Ringhof, 1979. [Ny utg:] Khvn: Primavera, 1980; Vanhan kartanon Diana. Jyväskylä: Gummerus, 1942. 408 s. [2.-6. painos 1942-1952. Fr o m 8. painos delad i 2 bd med tidarna Vanhan kartanon Diana o Diana palaa kotiin.] 8. painos: Vanhan ...Jyväskylä: Gummerus, 1970. 214s. (Diana-sarja, 1) o Diana ...Jyväskylä: Gummerus, 1970. 198 s. (Diana-sarja, 2) [9.-[10], painos 1980-1992]; Gårdene rundt sjöen. Oslo: Lund, 1950. 367 s. [Ny övers:] Gårdene rundt sjoen. Oslo: Fredhoi, [1980]. 2 bd (222 + 222 s). (Herregårdsserien, 1-2) [Ny uppl 1982. Ny utg 1989 i ettbd:] Oslo: Fredhoi, cop 1989. 431 s. (Herregårdsserien, 1); Die Liebe der Diana von Stjärnö. Ein Roman aus Schweden. Wien; Munchen: Donau-Verl, cop 1958 [d v s 1953]. 221, [1] s. - Barcelona - sommarens stora utställningsstad (Halls berättelser, årg 3, 1929, nr 8, s 31-33). - Fursteeremiten (ibid, nr 11, s 37-41, fotogr). Omtr: Fursteeremiten på Miramar, ärkehertig Ludwig [=Ludvig] Salvator (Svenskajournalen, årg 5, 1929, nr 49A, s 8-9, fotogr); Furste-eremiten på Miramar, ärkehertig Ludvig Salvator (Astra, årg 12, 1930, s 354-356, fotogr). - Ramon Lull. Riddaren och martyren. Grundläggaren av den första missionsskolan (Julfrid, 1929, s 26-29, ill). - Maria del Carmen. Roman från landet av i går. Sthlm: Geber, 1930. 359 s. [Ny uppl:] Sthlm: Saxon & Lindström, 1942. 287 s. (Nordiska romaner). [Ny uppl:] Den starkaste viljan. (Maria del Carmen). Roman. Sthlm: B Wahlström, 1951. 255 s. (Grå cirkel-serien). Övers: Maria del Carmen. Romaani eilispäivän maasta. Helsinki: Kansankirja, 1946. [2], 328 s; Kajrlighed på Mallorca. Khvn: Hirschsprung, 1949. 250 s. - Det ödesdigra skottet. [Historisk novell] (Halls berättelser, 4, 1930, nr 3, s 52-41, fotogr). - Katarina Stenbock och Gustaf Johansson Tre Rosor. En sannsaga från Torpa gamla gård. [Historisk novell] (ibid, nr 8, s 23-28, fotogr). - Hos en av samtidens störste konstnärer. Den spanske målaren Hermen Anglada Camarasa (ibid, nr 10, s 4-8, ill). - Magdalena Sparres väntan. [Novell] (Ulricehamnsbygdens jul, 1930, s 9-12, ill). -Den långa väntan. Från Gustaf II Adolfs tid. Novell (Halls berättelser, 5, 1931, nr 1, s 27-34). - Kristushuvudet. Historisk novell kring den florentinske mästaren Leonardo da Vinci (ibid, nr 5, s 9-14). Omtr: Kristushuvudet. Historisk novell (Hembygdens jul, 1933, s 5-7, ill); Kristushuvudet (Ungsvenskjul, 1936, s 22-24). [Sign: B. T. S.] - Drömmen. Novell (ibid, nr 7, s 11-16, fotogr). - Hemligheten. Novell (ibid, nr 10, s 4-10, ill). - Den svarte junkern. [Historisk novell] (Hembygdens jul, 1931, s 11-12, 27). - Korsets historia (Ulricehamnsbygdensjul, 1931, s 4-5). -Junker ögonfröjd. [Novell] (ibid, s 23-25, ill). - Vingarna. Berättelse (Under juldagar, årg 19, 1931, s 17-25, ill). - En gård till salu. Roman. Sthlm: Geber, 1932. 329 s. [2.-6. uppl 1932-1938. 7. uppl 1941, 307 s. 8.-14. uppl 1946-1957, 312 s. Ny utg:] Sthlm: Norstedt, 1975. 236, [1] s. ([Skyddsomsl:] Vår bok). [Ny uppl 1978. Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1976, tr 1975. 312 s. (Herrgårdsserien). [Ny utg 1986, [2], 286, [5] s.] Storstilsutg: [Abcoude: Grote letter bibli-otheek], 2002.456 s. (Storstilsbiblioteket, 633). Övers: En Herregaard til Salg. Khvn: Hirschsprung, 1938. 252 s. [2. oplag 1950. Ny utg:] Khvn: Lindhardt og Ringhof, 1979. 253 s. [Ny utg:] Khvn: Primavera, 1980. 251 s; Diana herää elämään. Romaani.Jyväskylä: Gummerus, 1943. [2], 314, [1] s. [2.-[5]. painos 1943-1993]; Herregård til salgs. Oslo: Lund, 1951. 278 s. [2. oplag s å. Ny övers:] En gård til salgs. Oslo: Fredhoi, [1980]. 319 s. (Herregårdsserien, 3). [Ny utg:] [Oslo]: Fredhoi, cop 1989. 319 s. (Herregårds- serien, 2). - Det flämtande ljuset. Novell (Halls berättelser, 6, 1932, nr 7, s 45-48). - Främlingen. Berättelse från franska främlingslegionen (ibid, nr 9, s 11-17, ill). - Löjtnant Marco. Äventyrsberättelse från Palestina och Trans-Jordanska öknen (ibid, nr 11, s 21-28, ill). - En bägare spanskt vin. Historisk novell (Hembygdens jul, 1932, s 9-11). -Julsången på slagfältet. [Novell] (Julfrid, 1932, s 14-16). - Siste rosenjun-karn. [Historisk novell] (Ulricehamnsbygdens jul, 1932, s 21-23, 26). Omtr: Den siste Tre Rosor. (Halls berättelser, 9,1935, nr 18, s 10-15). - Den okände julgästen. [Historisk novell] (Ungsvensk jul, 1932, s 10-13). - Koptiska museet i Cairo. En storslagen privatsamling med reliker från den äldsta kristna tiden (Astra, årg 15, 1933, s 418-420, fotogr). Omtr i Julfrid, 1935, s 29-32, fotogr. - Ormtjusaren (Halls berättelser, 7,1933, nr 1, s 19-23, fotogr). [Intervju med ormtjusaren Moussa i Egypten.] - Utan namn i världen. Berättelse (ibid, nr 8, s 8-13, ill). - "Arabiens okrönte konung". Överste Thomas Lawrence, den vite hjälten och siste korsfararen (ibid, nr 11, s 3-11). Omtr: Palestinas befriare (Ulricehamnsbygdens jul, 1933, s 17-20). - Korsflisan. [Novell] (Halls julbok, årg 3, 1933, s 8-11). Omtr i Ungsvensk jul, 1942, s 18-20, 32. - Det heliga landet. [Reseberättelse] (Julfrid, 1933, s 21-24, fotogr). - Kronor i glöden. [Historisk novell] (Ungsvensk jul, 1933, s 13-15). - Heta kuster vid heta hav. Med 81 illustrationer och en karta. Sthlm: Geber, 1934. 256 s, ill, fotogr. [Reseberättelse från en vinterkryssning 1934 med M/S Gripsholm i Medelhavet, Röda havet och Indiska oceanen.] Övers: Temppelinkukat tuoksuvat. Helsinki: Kansankirja, 1947. 209, [2] s. - Annonsen. [Berättelse] (Halls berättelser, 8, 1934, nr 2, s 28-30). - Rättfärdighetens väg. Legendarisk berättelse om de första kristna flyktingarna, vilka kommo till Europa under aposteln Petrus' tid (ibid, nr 11, s 9-13). - Den gamla legenden om det heliga trädet (Halls julbok, 4,1934, s [7]-9, ill). - Brita Böllja. Historisk novell (Hembygdens jul, 1934, s 9-11). - Vasaprinsen. [Historisk novell] (Ulricehamnsbygdensjul, 1934, s 7-9, 21). Omtr i ibid, 1946, s 7-10. - Västkust. Sthlm: Nordisk rotogravyr, 1935. 240 s. fotogr. [Fotobok tills m N J Nilsson. Texten av BTS.] - Gunnebo. Nära Sten- och Rådasjöarna, Fässbergs s:n, Göteborgs och Bohus län. (Svenska slott och gårdar, 13). (Arte et marte, årg 31, 1935, s 14-21, fotogr). - En dag i Bombay. Skräckens och fattigdomens hemrist i kejsardömet Indien (Halls berättelser, 9, 1935, nr 3, s 12-18, fotogr). - På tigerjakt i Delhis basarer (ibid, nr 4, s 27-33, fotogr). - Purpur. Novell med motiv från Gustaf II Adolfs dagar (ibid, nr 9, s 14-19, ill). - [Enkätsvar] (Har den moderna diktningen för stor frihet? En rundfråga till litteraturens värld, ibid, nr 11, s 19-23,26, fotogr). [BTS svar återfinns på s 22.] - Med Palestinas starke man Fakhry Bey hos schejk El-Shoukairi (ibid, nr 13, s 2-7). [Intervju.] - De levde en gång... [Historiska noveller.] Sthlm: Geber, 1936. 260, [1] s. [2. uppl s å. Ny utg:] Sthlm: Lindqvist, 1942. 158, [2] s. [Ny utg:] Sthlm: Lindqvist, 1962. 209 s. - Borgen på Kulla-Gunnarstorp (Svenska slott och gårdar, 14). (Arte et marte, 32, 1936, s 23-27, fotogr). - Den unge prästen. [Religiös novell] (Ungsvensk jul, 1936, s 13-16). -Kanske en diktare. [Novell] (Vår värld. Halls berättelser, årg 10, 1936, nr 9, s 8-9). - Riddare för en dag. [Historisk novell] (ibid, nr 12, s 8-10). Omtr: Riddare för en dag. Legenden om Gyllensvärdarnas gyllene kedja. (Arte et marte, 33,1937, s 34-38). - En karolin. [Historisk novell] (ibid, nr 14, s 7-9, 23). - Ramsjögården. Roman. Sthlm: Geber, 1937. 427 s. [2.-17. uppl. 1937-1971. Senare uppl: 402 s. Ny utg:] Sthlm: Norstedt, 1976.288, [1] s. (Bokklubben Vår bok) [2. tr, 1979. Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1976, tr 1975. 402 s. (Herrgårdsserien). [Ny utg 1986, [2], 379, [4] s.] Storstilsutg: [Abcoude: Grote letter bibliotheek,] 2002. 615, [1] s. (Storstilsbiblioteket, 637). Övers: Ramsjögaarden. Khvn: Hirschsprung, 1943. 267, [1] s. [Nyt oplag 1950]; Unikkojen kukkiessa. Romaani. Jyväskylä: Gummerus, 1944. 396 s. [2.-3. painos 1944-1957. Fr o m 4. painos delad i 2 bd med titlarna Unikkojen kukkiessa o Kirous päättyy] 4. painos: Unikkojen ...Jyväskylä: Gummerus, 1970. 180 s. (Dia-na-sarja, 4) o Kirous ...Jyväskylä: Gummerus, 1970. 220 s. (Diana-sarja, 5). [5. painos 1980]; Ramsjögården. Oslo: Lund, 1952. 318 s. [Ny övers:] Ramsjögården. Oslo: Fredhoi, [1980-1981]. 2 bd (224 + 219 s). (Herregårdsserien, 4-5). [Ny utg:] Oslo: Fredhoi, cop 1989. 437 s. (Herregårdsserien, 3). - Öknar av sand och asfalt. Noveller. Sthlm: Geber, 1937. 271 s. Övers: Etelän kukkia, kultaa ja ambraa. Helsinki: Kansankir-ja, 1947. 200 s. - Den heliga natten. [Novell] (Ungsvensk jul, 1937, s 15-16). - Lindöarvet. Roman. Sthlm: Geber, 1938. 403 s. [2.-8. uppl 1938-1958. Ny utg:] Hfors: Söderström, 1949. 345 s. [Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1976, tr 1975. 403 s. (Herrgårdsserien). [Ny utg.] Sthlm: Norstedt, 1977. 270 s. ([Skyddsomsl:] Vår bok). Ny utg: Sthlm: AWE/Geber, 1987. [2], 351, [4] s. (Herrgårdsserien) Storstilsutg: [Abcoude: Grote letter bibliotheek,] 2002. 575 s. (Storstilsbiblioteket, 642). Övers: Arvingerne til Lindö. Khvn: Hirschsprung, 1944. 243 s. [2. oplag s å]; Parii-silaiset penjät. Romaani. Jyväskylä: Gummerus, 1945. 383 s. [Fr o m 2. painos delad i 2 bd med titlarna Pa-riisilaiset perijät o Onnen seppele.] 2. painos: Pariisi-laiset ...Jyväskylä: Gummerus, 1970. 192 s. (Diana-sarja, 6) o Onnen ...Jyväskylä: Gummerus, 1970. 195 s. (Diana-sarja, 7). [3. painos 1980]; Herregårdsarven. Oslo: Lund, 1953. 304 s. [Ny övers:] Lindö-arven. Oslo: Fredhoi, [1981]. 2 bd (224 + 218 s). (Herregårdsserien, 6-7). [Ny utg:] Oslo: Fredhai, cop 1990. 436 s. (Herregårdsserien, 4). - Det gamla Torpa. Stenbocks-borgen vid Åsunden i Västergötland. (Arte et marte, 34, 1938, s 16-22, fotogr). - Bröllopsresa i Libyen. Med 81 illustrationer. [Reseberättelse.] Sthlm: Geber, 1939. 314 s, [50] pl-s, fotogr. [Flertalet fotografier tagna av C.-Th. Thäberg.] - Rikedomar. [Novell] (Ungsvensk jul, 1939, s 8-12, ill). - Tågresan. [Novell] (ibid, 1940, s 11-14). - Theodora. En stockholmsroman. Sthlm: Geber, 1941. 277, [2] s. Övers: Kaikki mitä sydämesi halajaa. Romaani. Jyväskylä: Gummerus, 1953.170 s. [2. painos 1980.] - Stormen. [Novell] (Ungsvenskjul, 1941, s 6-8). - Det hände på gårdarna. Herrgårdsroman. Sthlm: Geber, 1943. 418 s. [2.-8. uppl. 1943-1955. Ny utg:] Hfors: Söder- ström, 1950. 398 s. [Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1976, tr 1975. 417, [1] s. (Herrgårdsserien). [Ny utg:] Sthlm: Norstedt, 1978. 263, [1] s. ([Skyddsomsl:] Vår bok). Ny utg: Sthlm: AWE/Geber, 1987. [2], 393, [4] s. (Herrgårdsserien). Storsdlsutg: [Abcoude: Grote letter bibliotheek,] 2003. 642 s. (Storstilsbiblioteket, 647). Övers: Det skete paa Gaardene. Khvn: Hirsch-sprung, 1945. 246 s. [2.-3. oplag 1945-1950]; Tapah-tuipa vanhoissa kartanoissa. Romaani. Jyväskylä: Gummerus, 1946. 322 s. [2.-3. painos 1970-1980]; Midt-sommernatt på Stjärnö. Oslo: Lund, 1954. 359 s. [Ny övers:] Det hendte på gårdene. Oslo: Fredh0i, [1981], 2 bd (221 + 223 s). (Herregårdsserien, 8-9). [Ny utg:] Oslo: Fredlwi, cop 1990. 439 s. (Herregårdsserien, 5). - Glimringe. Romantiserad berättelse om en gammal bruksgård från trakten runt sjön. Sthlm: Geber, 1944. 436 s. [2. uppl s å. Ny uppl 1955. Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1977. 435, [1] s. (Glimringeserien). [Bearb o förkortad utg:] Glimringe. Sthlm: Kometförlaget, 1965. 254 s. ([Skyddsomsl:] Romaner från gård och bygd, 13). Övers: Glimringe. En Slsegtsroman. 1. Oplag. Khvn: Hirsch-sprung, 1946. 384 s; Glimringen tarina. Helsinki: Kan-sankirja, 1946. 400 s. [2. painos 1947]; Glimringe. Oslo: Fredh0i, [1982]. 2 bd (222 + 237 s). (Herregårdsserien, 13-14). [Ny utg:] Oslo: Fredfi0i, cop 1990. 453 s. (Herregårdsserien, 8). - Kungavakten. [Historisk novell] (Ungsvensk jul, 1944, s 9-14, 30, ill). - Kejsardagar och furstenätter. Sthlm: Geber, 1945. 387 s, [20] pl-bl, fotogr. [Tills m K Bonde under pseud Teresina, storhertiginna av Bourbon-Siena. 2. uppl s å.] Övers: Keisarillisia päiviäja ruhtinaallisia öi-tä. Bourbon-Sienan suurherttuattaren tarunomaiset muistelmat. Jyväskylä: Gummerus, 1946. 322, [1] s., [16] pl-s, fotogr; Kejserdage og Fyrstensetter. Khvn: CaritAndersen, [1947]. 279, [1] s., 10 pl-bl.-Vallmo. [Historisk novell] (Ungsvenskjul, 1945, s 8-11, ill). -Vanhan kartanon Diana. Uudistettu painos ns. Diana-sarjasta. Jyväskylä: Gummerus, 1947. 2 bd (408 + 343 s). [Innehåll bd 1: Vanhan kartanon Diana ^Gårdarna runt sjön); Diana herää elämään (=En gård till salu). Innehåll bd 2: Unikkojen kukkiessa (=Ramsjögår-den); Pariisilaiset perijät (=Lindöarvet); Tapahtuipa vanhoissa kartanoissa (=Det hände på gårdarna). Starkt förkortat utg: Vanhan ... utgör 396 s i orig-uppl, här endast 96 s.] - Jul på en svensk herrgård (Julstämning, 1947, s 36-37, ill). - Bruksherren. En kärleksroman från en gammal bruksgård i trakten runt sjön. Sthlm: Geber, 1948. 438, [1] s. [2.-5. uppl. 1948-1958. Ny utg:] Hfors: Söderström, 1952. 475 s. [Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1977. 438, [1] s. (Glimringeserien). [Bearb o förkortad uppl:] Bruksherren. Sthlm: B. Wahlström, 1967. 255 s. ([Skyddsomsl:] Wahlströms elit-romaner. Röda biblioteket, 12). Övers: Herren paa Glimringe. Khvn: Hirsch-sprung, 1938 [d v s 1948]. 305 s; Sininen kukka. Rak-kausromaani vanhasta kartonosta. Helsinki: Kansan-kirja, 1948. 420 s; Bruksherren. Oslo: Fredfi0i, [1982]. 2 bd (221 + 222 s). (Herregårdsserien, 15-16). [Ny utg:] Oslo: Fredh0i, cop 1990. 436 s. (Herregårdsserien, 9). - Faster Gelatines underbara resa. Sthlm: Geber, 1948. 176 s. (inb.) [Tills m K Bon- de under pseud Teresina, storhertiginna av Bourbon-Siena.] Overs: Gelatine-tädin salamatka. Jyväskylä: Gummerus, 1949.186 s. - Den ensamme Bo Ribbing. Historisk legend från Asunden. (Arte et marte, 44, 1948, s 14-18). - Catharina Sparres väntan. [Novell.] (ibid, 45, 1949, s 32-35). - De unga baronerna. En kärleksroman. Sthlm: Geber, 1950. 387, [1] s. [2.-4. uppl 1950-1958. Ny utg:] Hfors: Söderström, 1953. 412 s. [Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1977. 387, [1] s. (Glimringeserien). [Förkortad o bearb uppl:] Sthlm: B. Wahlström, 1972. 259 s. ([Omsl:] Wahlströms elitromaner). Overs: De unge baroner. Glimringe 1860-1865. Khvn: Hirschsprung, 1950. 310 s; Nuoret paronit. Herraskartanoromaani. Jyväskylä: Gummerus, 1951. 372 s. [2. painos 1951 ]; De unge baronene. Oslo: Fredhoi, [1982]. 287 s. (Herregårdsserien, 17). - Nyårsnatten. [Historisk novell] (Ulricehamnsbygdens jul, 1951, s 7-11).-Vägen tillEkenäs. [Roman.] Sthlm: Geber, 1953. 349, [1] s. [2.-5. uppl 1953-1971. Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1976, tr 1975. 349, [1] s. (Herrgårdsserien). [Ny utg:] Sthlm: Norstedt, 1979. 255, [1] s. ([Skyddsomsl:] Vårbok). Ny utg: Sthlm: AWE/Geber, 1987. [2], 338, [5] s. (Herrgårdsserien). Storstilsutg: [Abcoude: Grote letter bibliotheek,] 2003. 533 s. (Storstilsbiblioteket, 652). Overs: Vejen ti! Ekenäs. Khvn: Hirschsprung, 1954. 224 s; Tie Ekenäsiin. Romaani. Jyväskylä: Gummerus, 1954. 356 s. [2.-3. painos 1954-1980]; Veien til Ekenäs. Oslo: Lund, 1955. 313 s. [Ny övers:] Veien til Ekenäs. Oslo: Fredhoi, [1981], 320 s. (Herregårdsserien, 10). [Ny utg:] Oslo: Fredhoi, cop 1990. 315 s. (Herregårdsserien, 6). - Den helige Olofs krona. [Historisk novell] (Ulricehamnsbygdens jul, 1953, s 13,15-17). - Möte med kärleken. Sthlm: Almqvist & Wiksell/Geber, 1954. [8], 275, [1] s. [2. uppl s å. Ny utg:] Sthlm: B. Wahlström, 1969. 254 s. ([Skyddsomsl:] Elit. Stjärnbiblioteket, 7). [Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1977. [9] s, s 3-275, [1] s. (Glimringeserien). [Ny utg:] Sthlm: Norstedt, 1982. 244, [1] s. ([Bokklubben Vår bok]). Övers: Mode med kaerligheden. Khvn: Hirschsprung, 1955. 247 s; Mote med kjaerligheten. Historien om Elvira Madi-gan og loytnant Th. [dvs Sixten] Sparre. Oslo: Hjemmenes Bokklubb, 1967. 272 s. [Ny övers:] Mote med kjaerligheten. Oslo: Fredhoi, [1982]. 238 s. (Herregårdsserien, 18). - Därhemma på gårdarna. En minnesbukett från mina barndoms- och uppväxtår på en av gårdarna runt sjön. Sthlm: Geber, 1960. 220, [2] s, fotogr. [Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1979. 220, [1] s, fotogr. (Minnesserien). - Solen och sjön. Minnesskisser från min uppväxttid därhemma på gårdarna. Sthlm: AWE/Geber, 1961. 205, [1] s, fotogr. [Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1979. 205 s, fotogr. (Minnesserien). - Önsketassar och gyllendun. Människor och traditioner från min uppväxttid därhemma på gårdarna. Sthlm: AWE/Geber, 1963. 234 s. [Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1979. 234 s. (Minnesserien). Övers: Se Erindringer (1984). - Gäst i det förgångna. Minnesskildringar. Sthlm: AWE/Geber, 1965. [5] s, s 11-223, [1] s. [Ny utg.] Sthlm: AWE/Geber, 1979. 223, [1] s. (Minnesserien). Övers: Se Erindringer (1984).-Vingarna. [Novell] (Julfrid, årg 71 [d v s 70], 1966, s 23-27, ill). - En gård byter ägare. [Roman.] Sthlm: Geber, 1967. 251, [1] s. [2.-3. uppl 1967-1973. Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1976, tr 1975.251, [1] s. (Herrgårdsserien). [Ny utg:] Sthlm: Norstedt, 1980. 207, [1] s. ([Bokklubben Vår bok]). [Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1988. [2], 280, [4] s. (Herrgårdsserien). Storstilsutg: [Abcoude: Grote letter bibliotheek,] 2003. 363 s. (Storstilsbibliote-ket, 657). Overs: Kartanon uudet omistajat. Romaani. Jyväskylä: Gummerus, 1968. 241 s. [2.-3. painos 1968-1980]; En gård bytter eier. Oslo: Fredhoi, [1981]. 220 s. (Herregårdsserien, 11). [Ny utg:] En gård bytter eier; Gyllen hast. [Oslo]: Fredhoi, cop 1990. 431 s. (Herregårdsserien, 7). - Sista staffansritten runt sjön. [Novell] (Ulricehamnsbygdens jul, 1967, s 2-3). - Fackelrosor. Minnesskildringar. Sthlm: AWE/Geber, 1968. 205, [1] s. [Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1979. 205, [1] s. (Minnesserien). Övers: Se Erindringer (1984). - Stormvioler. Minnesskildringar. Sthlm: Geber, 1969. 227, [1] s. [Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1979. 227, [1] s. (Minnesserien). -Lusse-kon och Otte-hästen. [Novell] (Ulricehamnsbygdens jul, 1971, s 2-5). - Herrgårdsromans. [Roman.] Sthlm: Geber, 1972. 208 s. [Ny utg:] Sthlm: Geber, 1972. 208 s. [Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1976, tr 1975. 208 s. (Herrgårdsserien). [Ny utg:] Sthlm: Norstedt, 1981. 179, [1] s. ([Skyddsomsl:] Vårbok). [Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1988. 228, [4] s. (Herrgårdsserien). Storstilsutg: [Abcoude: Grote letter bibliotheek,] 2003. 300 s. (Storstilsbiblioteket, 660). Övers: Herraskartanoromanssi. Jyväskylä: Gummerus, 1973. 212, [1] s. [2.-4. painos 1973-1980]; Gyllen host. Oslo: Fredhoi, [1981]. 221 s. (Herregårdsserien, 12). [Ny utg se En gård bytter eier (1990).] -Lusse smakare dag (Ulricehamnsbygdens jul, 1973, s 24-25). [Om firandet av Lucia förr i tiden.] - Julmarknad i Ulricehamn (ibid, 1974, s 2-3). - Lyckan går igen. Sthlm: AWE/Geber, 1976. 194 s. (Herrgårdsserien). [Ny utg 1978. Ny utg:] Sthlm: Norstedt, 1982. 211, [1] s. ([Skyddsomsl:] Vårbok). [Ny utg:] Sthlm: AWE/Geber, 1988. 211, [2] s. (Herrgårdsserien). Storstilsutg: [Abcoude: Grote letter bibliotheek,] 2003. 267 s. (Storstilsbiblioteket, 665). Övers: Palaa-vat onnen päivät.Jyväskylä: Gummerus, 1977. 199 s. -Thomas-Afse med flängarklappar. [Novell] (Ulricehamnsbygdens jul, 1978, s 14-15). - Erindringer. Oslo: Fredhoi, [1984]. 2 vol. (221 + 223 s). (Herregårdsserien, 19-20). [Övers av: Önsketassar och gyl-lendun / Gäst i det förgångna / Fackelrosor.] - Artiklar o noveller bl a i: Allas krönika 1931; Astra 1928-1933, 1935-1936 (29 bidrag); Charme 1926, 1929-1931; Eva 1927; Helsingfors-journalen 1931; Husmodern 1929 o 1945; Idun 1929; Svensk damtidning 1930-1932,1941; Svenskajournalen 1928-1930, 1933-1940 (troligen även senare, minst 64 bidrag); Våra nöjen 1930. - Följetonger: bl a Ramsjögården (Motala tidning, Provinstidningen Dalsland o Ume-bladet 1944), Det hände på gårdarna (Oskarshamnstidningen, Nordhalland, Trelleborgstidningen, Nora stads och Bergslags tidning, Ulricehamns tidning o Klippans tidning 1946), Lindöarvet (Eskilstunakuri-ren 1946 o Smålands allehanda 1947), Möte med kär- leken (Hemmets veckotidning 1954). - Bokrecensioner: 81 st 1927-1936 bl a i Borås tidning, Smålandsposten o Sundsvalls tidning; 9 st 1941-1942 i Borås tidning.

Källor och litteratur

Källor o litt: Grand livre Ecole Francaise 1897 ä 1922, Franska skolans arkiv, Sthlm.

K Arfwidsson, Romantiken den blommar runt Åsundens långa sjö (Färgstarka västgötakvinnor, VFT 1997/1998); A Tjäder, Flickan från ingenstans (1998). - Nekr:er över S i SvD o DN 21 sept 1984.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S Birgit J F Sparre (Th-Sparre), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6170, Svenskt biografiskt lexikon (art av Agneta Tjäder), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6170
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S Birgit J F Sparre (Th-Sparre), urn:sbl:6170, Svenskt biografiskt lexikon (art av Agneta Tjäder), hämtad 2024-04-25.