Meriter

Schager, Hilda Ingeborg Sofia, f 4 aug 1872 i Sthlm, Hedv El, d 30 maj 1947 där, Ad Fredr. Föräldrar: kammarrättsrevisorn Axel Conrad S o Maria Sophia Eleonora Ramsten. Avgångsex från Statens normalskola för flickor i Sthlm 89, genomgick en av Anna Hierta-Retzius (bd 30) anordnad lärarinnekurs i huslig ekonomi vid Maria folkskolas skolkök 90–91, lär vid en skolkökskurs för normalskolans fortsättn:klass där 92–93, inrättade tills med Ingeborg Walin H lärarinneseminariets hushållsskola (från 26 Statens skolköksseminarium o hushållsskola) okt 93, lär i födoämneslära o matlagn där 93–33, förest där 19–33, sakk i livsmedelsnämnden 16–19, allt i Sthlm, led av komm ang fiskerinäringens främjande aug 20–mars 22, av Sv kvinnors medborgarförb:s sthlmsavd från 21, av styr för bl a Engelbrekts barnavårds- o husmodersskola, Sthlm, 25–45, öppnade tills med I Walin privat hushållsskola där 33, läroboksförf. – Iqml 33. – Ogift.

Biografi

Släkten S har sitt namn efter sjön Skagern, belägen öster om Vänern. Namnet är belagt, stavat Skager, från början av 1800-talet; nuvarande stavning kom i bruk på 1820-talet.

Ingeborg S blev moderlös i sjuårsåldern. Hon var nummer fyra i en syskonskara om tre flickor och tre pojkar. Fadern gifte om sig och fick ytterligare en son och en dotter. Alla åtta syskonen fick gedigna utbildningar. S studerade vid Statens normalskola för flickor och genomgick därefter "Folkskolans matlagningskurs". Detta var den första yrkesutbildning i huslig ekonomi som gavs i Sverige. Kursen ägde rum vid Maria folkskolas skolkök, Anna Hierta-Retzius matlagningsskola.

Efter yrkesutbildningen gjorde S ett antal studieresor i England, Skottland, Holland, Belgien och Tyskland. 1892 var hon lärarinna vid en skolkökskurs för elever i normalskolans fortsättningsklass. Kursen ägde rum vid samma matlagningsskola där S utbildats och dess syfte var att flickorna under ledning av kokerska skulle tillreda mat åt många.

Eftersom skolans inriktning, massmatlagning, inte ansågs pedagogiskt tillfredsställande inrättades Högre lärarinneseminariets hushållsskola. Anna Hierta-Retzius stödde företaget ekonomiskt, och målsättningen blev att ge flickorna grundläggande praktiska och teoretiska kunskaper i bl a matlagning och huslig ekonomi. Verksamheten inleddes i okt 1893 med praktisk undervisning i en lokal på Grevturegatan 24 B, medan den teoretiska undervisningen skedde på Riddargatan 5 i lärarinneseminariets lokaler. Hushållsskolan var knuten till Högre lärarinneseminariet men fungerade som en fristående enhet under dess direktion och rektor. S blev lärarinna vid seminariet och Ingeborg Walin var föreståndarinna.

Några lärarinnekurser anordnades med begränsat antal deltagare; snart beslöts att från hösten 1894 två kurser skulle genomföras årligen, en ettårig högre kurs och en lägre kurs. Båda varvade teori och praktik. Den lägre - husmoderskursen - vände sig till elever som gått ut sjunde klass i flickskolan med godkända betyg och pågick två dagar i veckan under ett läsår. Den högre kursen krävde genomgånget seminarium eller fullständig högre flickskola och gav lärarbehörighet.

1906 flyttade hushållsskolan till lokaler vid Riddargatan 10, mittemot lärarinneseminariet. Flickor från Jakobs folkskola kom från 1906 att vara övningselever. Från 1909 omfattade den högre kursen tre terminer. S å fick skolan ytterligare en lärarinna, Gertrud Bergström. Fram till dess var S och Walin de enda fast anställda lärarinnorna; övriga lärarkrafter var timanställda. Från 1919 efterträddes Walin som föreståndarinna av S; hon kom att verka vid skolköksseminariet i sammanlagt 41 år. – Efter pensioneringen drev S och Walin tillsammans en privat skola på Holländargatan 23. Där gavs kurser för ekonomiföreståndarinnor. Skolköksseminariet hörde från början samman med Högre lärarinneseminariet. Detta innebar att huslig ekonomi – ett praktiskt inriktat ämne - var en del i den teoretiskt inriktade läroanstalt som erbjöd unga kvinnor kvalificerad utbildning.

Ämnet hushållsgöromål visade många drag som utmärkte skola och utbildning kring sekelskiftet 1900. Det är således typiskt under 1800-talet att inspiration hämtades genom studiebesök i olika länder. Denna påverkan utifrån märktes även i den praktiska verksamheten: från resan till Skottland, som företogs tillsammans med Walin, tog S med sig recept på scones, som i decennier var det första bröd flickor bakade i skolköken. En drivande tanke bakom ämnet huslig ekonomi - precis som bakom kvinnlig slöjd - var att folkskolans flickor skulle utbildas för sin framtida husmodersroll. Genom dem kunde hemmen förbättras; rent av skulle välskötta hem på sikt bidra till att lösa en del sociala brister. Undervisningen i detta ämne syftade dock inte till att förändra skolflickornas sociala ställning för framtiden, målet var att hemmen skulle bli präkdga; lyx och exklusiva råvaror fanns det inget utrymme för. I skolköken var det viktigt att utrustningen var rationell men så billig och lätt att anskaffa att den var tänkbar i ett enkelt hem.

Något som tillmättes stor pedagogisk betydelse var den s k formella bildningen, den allsidiga utveckling som åstadkoms genom att undervisningen förmedlade såväl intellektuella kunskaper som manuella färdigheter. På så sätt skolades hela människan, både kropp och tanke, något som ansågs överlägset en rent teoretisk eller praktisk träning. Ämnet lämpade sig för samverkan med andra skolämnen; kunskaper i matematik kom naturligt till nytta. Att göra upp en hushållsbudget var t ex ett av inslagen i skolköksundervisningen.

Seminariets kursgivning visar också tidstypiska filantropiska inslag: "extra kurser" anordnades exempelvis för att möta olika samhällsbehov. Under dyrtid gavs kurser för arbeterskor, och dessutom demonstrerades matlagning med billiga födoämnen. Kurser för att ge redan yrkesverksamma sjuksköterskor bättre kännedom om lämplig kost för sjuka gavs likaså. Vid seminariet anordnades från 1916 även rent yrkesförberedande kurser för kvinnor som skulle arbeta som föreståndarinnor vid bl a sjukhus och ålderdomshem.

S medverkade i och skrev själv ett stort antal läroböcker. Hennes skrifter är präglade av sin samtid och vittnar om den samhällsomdaning som skedde under hennes verksamma tid; bl a speglas den vä-sendiga förändring som hemskötseln genomgick. I de tidiga läroböckerna i huslig ekonomi framställs det som väsentligt att känna till hur bränslet till vedspisen bör vara beskaffat och hur lut till tvätten enklast och billigast bereds; senare upplagor visar att elspis och fabrikstillverkat tvättmedel till tvättmaskinen gjort sitt intåg. Läroböckerna ger på så sätt sentida läsare - utan att detta varit avsikten då de skrevs - en kulturhistorisk exposé över hemskötsel under flera decennier. Det kan för övrigt noteras att S:s roll som ledande på hemkunskapsområdet var så stark att hon mer än tio år efter sin död fortfarande stod som medförfattare till läromedel. S författade också böcker som inte var direkt avsedda att vara läroböcker, men som dock hade ett utpräglat pedagogiskt syfte. På uppdrag av Kooperativa förbundet, som vid denna tid representerade en femtedel av landets hushåll, utgavs kokböcker. En av dem avsåg att sprida information och kunskap om margarinets användning. S räknade ut att ett hushåll kunde göra väsentliga besparingar genom att gå över till att använda margarin i stället för smör. S samarbetade i flera böcker med lärarkrafter vid seminariet, främst de nära vännerna Ingeborg Walin och Gertrud Bergström. Hon samarbetade även med andra experter, bl a förste stadsveterinären Sven Nystedt och MD E G Johnsson.

S var omvittnat aktiv, positiv och glad. Hon var - sin omfattande kokboksutgivning till trots - ingen framstående kock. Hennes politiska hållning var självständig gentemot familjen och släkten, där många av hennes samtida intog en konservativ hållning. Närmast kan S betecknas som liberal. Hon var medlem i sthlmsavdelningen av Sv kvinnors medborgarförbund från dess tillkomst 1921. Denna politiskt neutrala förening verkade - med Walin som ordförande - bl a för social och ekonomisk jämlikhet mellan män och kvinnor. Det var ett för S typiskt ställningstagande att välja att verka politiskt men från en icke partibunden position.

S bodde under större delen av sitt liv på Apelbergsgatan 34, i ett hus som ägdes av fadern, och på den likaledes av honom ägda Långsunda gård på Värmdö. Under senare år bodde hon först i en villa i Äppelviken och senare i lägenhet vid Holländargatan. Dessa båda bostäder delade hon bl a med Ingeborg Walin och Gertrud Bergström. Om de "båda Ingeborgarna" har sagts att den ena var otänkbar utan den andra och att deras livsgärningar flöt samman. De båda har "i själva verket så i råd och dåd stått varandra bi, så enigt arbetat tillsammans under både mörka tider och ljusa, att för den, som vill skildra Skolköksseminariets öden, omöjligt är att skilja den enas arbete från den andras" (Fåhraeus, s 256 f).

Författare

Eva Trotzig

Arkivuppgifter

Brev från S i GUB (bl a till F Ström).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Kokbok. Recept saml o utarb vid Högre lärarinne-seminariets hushållsskola till ledning för skolans elever. Sthlm 1896.155 s. (Tills med I Walin.) 2. uppl 1898.1 pl, 189 s. 3. uppl 1902. 1 pl, 192 s. [2. tr] 1905. 4. uppl 1910. 1 pl, 255 s. [Titeluppl] 1911.5. uppl:... vid Statens skolköksseminarium ull... 1917. 270 s. 6. uppl 1921. 235 s. 7. uppl 1923. 234 s. 8. uppl 1929. 276 s. 9. uppl 1934. 287 s. 10. uppl 1938. 289 s. 11., omarb uppl 1946. 297 s. (Tills med I Walin o E Virgin.) 12., omarb uppl: ... Recept med matlagningsregler saml o utarb vid Statens skolköksseminarium. 1953. 321 s. 2. tr 1957. - Sjukmat: Recept o anvisningar utarb vid Högre lärarinneseminariets hushållsskola till tjänst för sjukvård i hemmen. Sthlm 1900. IX, 185 s. (Tills med I Walin.) 2. uppl 1903. IX, 190 s. 3.-4. uppl: ... vid Statens skolköksseminarium till ...

1916, 1923. IX, 190 s. 5. uppl 1931. 249 s. 6. omarb o utök uppl: Sjukmat: Näringslära • Dietedk till tjänst vid sjukvård i hem o sjukhus. 1939. VIII, 293 s. (Tills med G Bergström.) 7.-9., översedda uppl 1942, 1946, 1951. VIII, 296 s. - Receptsamling utarb vid Högre lärarinne-seminariets hushållsskola till hemmets och skolkökens tjänst. Sthlm 1902. 55 s. (Tills med I Walin.) 2.-3. uppl 1903, 1905. 56 s. 4. uppl 1907. 2. tr 1909. 5.-6. uppl 1910, 1911. 71 s. 7. uppl 1913. 8. uppl:... utarb vid Statens skolköksseminarium (Högre lärarinne-seminariets hushållsskola) till... 1915. 72 s. 9.-10. uppl 1919, 1923. 74 s. 11. uppl 1928. 96 s. 12. uppl 1931.99 s. 13. oförändr uppl:... skolköksseminarium till ... 1935. 14. uppl 1938. 15. uppl 1942. 107 s. (Tills med I Walin o E Virgin.) 2.-3. tr 1946,1950. 16. uppl 1959. 103 s. - Kokbok för sockersjuka. Med förord avj Sjöqvist. Sthlm 1904. XIV, 175 s. (Tills med G Bergström.) 2., tillök uppl 1911. XIV, 183 s. 3. uppl

1917. 4. uppl 1922.174 s. 5. uppl 1926. 179 s. 6. uppl 1931. 217 s. 7. uppl 1935.227 s. - Födoämneslärajäm-te några anvisningar rörande hemmets vård. Sthlm 1906. 80 s. (Tills med G Bergström.) 2.-3. uppl 1907, 1908. 4. uppl 1909. 87 s. 5.-6. uppl 1911,1913. 90 s. 7. uppl 1917. 101 s. 8. uppl 1920. 105 s. 2. tr 1922. 9. uppl 1922.123 s. 10. omarb o betydl utök uppl: Födoämneslära jämte hemvårdslära med materiallära. 1925. 160 s. 11. uppl 1928. 12. uppl: ... materiallära, hemmets hygien o hemmets ekonomi. 1932.179 s. 13. uppl 1936. 180 s, Tillägg: Näringslära. Tillägg till ka-pidet med samma namn ... [Rubr.] 1938. 13 s. 14. uppl: Närings- och födoämneslära jämte hemvårdslära med materiallära, hemmets och yrkets hygien och hemmets ekonomi. 1939. XV, 187 s. (Tills med G Bergström o G Hulin.) 15.-16. uppl 1942, 1946. IV, 187 s, 4 pl-bl. 17. uppl 1949. 2. tr 1952. [Senare utg:] Lärobok i hemkunskap med hushållsgöromål. Utarb av G Hulin på grundval av Närings- och födoämneslära. 1956. 127 s. 2. uppl 1959. - Bakrecept med potatis eller potatisflingor. Utarb vid Statens skolköksseminarium. Sthlm 1914. 22 s. 2. oförändr uppl 1915. 20 s. 3. utök uppl:... med tillsats av potads eller potatisflingor, ris, havre, korn eller majs. Utarb o utprovade vid Statens skolkökssem o Stockholms stads livsmedelsnämnds buljongkokeri. 1917. 39 s. 4.-6. uppl 1917, 1917, 1918. - Kortfattad handbok för dyrtidshushåll-ning på uppdrag av Stockholms stads livsmedelskom- mission utarb. Sthlm 1915. 128 s. (Tills med S Ny-stedt.) 2. omarb uppl: Dyrtidsboken. Kort handbok för ... stads livsmedelsnämnd utarb. 1918. 233 s. -Kommunala folkkök. Anteckningar från en studieresa. Sthlm 1917. 31 s, 1 pl. (Tills med G Bergström o S Nystedt.) - Olika sätt att använda margarin. Receptsamling, red. Sthlm 1921. 40 s. [2 varianter.] - Några rätter och bakverk med sojamjöl. Sthlm 1923. 15 s. -Fiskrätter. Utdrag ur det förslag till broschyr ang tillagning av fisk, vilket utarbetats år 1922 på uppdrag av de av K. M:t tillkallade Fiskerinäringssakkunniga. Hälsingborg 1922. 19 s. [Nya utg:] ... Utg av Fiskeri-mässan i Kristianstad den 25-28 sept. 1925. Sthlm 1924. 19 s.... [Kristianstad] 1924. 23 s. - Några rätter och bakverk med kronolja, utarb. Sthlm 1924. 20 s. [Nya utg:] Hälsingborg 1925. 20 s. 16 s. - Kooperativa förbundets kokbok. Olika sätt att använda K. F:s produkter. [Sthlm, tr] Gbg 1926. 112 s. Ny tr 1929. [Ny uppl] 1930. 140 s. Kokbok. Olika sätt att använda produkter från de kooperativa produktionsföretagen. Recepten sammanställda ... [resp:] Kokbok. Recepten ... - Huslig ekonomi. Kortfattad lärobok för skolkök. Sthlm 1929. 81 s. (Tills med G Bergström.) 2. uppl 1931. 82 s. 3.-4. uppl 1933,1936. 5. uppl 1938. IV, 92 s. 6. uppl 1940. IV, 98 s. (Tills med G Bergström o G Hulin.) 7. uppl 1943. IV, 98 s, IV pl-bl. 8. uppl 1949. IV, 99 s, 4 pl-bl. [Annan utg:] Hfors 1931. 80 s. - Diet vid mag- och tarmsjukdomar, till tjänst vid sjukvård i hemmet. Sthlm 1939. 109 s. (Tills med G Bergström.) 2. uppl 1945. 2. tr 1954. - Receptsamling för fiskrätter. Hudiksvall 1937. 32 s. (Tills med H Adenius-Persson & Greta Karlsson.) [Nya uppl:] [1939,1940,] 1944. 29 s. - Brödbakning med potatis: Bröd, kakor, pajer o efterrätter utdrygade med potatis, potatismjöl eller potatisflingor. Recept. Sthlm 1940. 24 s. - Handledning för sockersjuka jämte matrecept. Sthlm 1944. 144 s. (Tills med G Bergström.)

Källor och litteratur

Källor o litt: P Alex, De osynliga intellektuella - exemplet Gertrud Bergström (Obemärkta: det dagliga livets idéer, ed R Ambjörnsson o S Sörlin, 1995); G Bergström o I Walin, Hushållsgöromål som läroämne: handbok vid undervisn i hushållsgöromål inom olika skolformer (192V); R Fåhraeus, H lärarinneseminariets hist (1943); W Hedberg o L Arosenius, Sv kvinnor från skilda verksamhetsområden (1914); KH lärarinneseminariet in memoriam, ed V Fevrell (1943); N S Lundström, Sv kvinnor i offentlig verksamhet (1924); SMoK; A Sörensen, Det sv folkundervismväsendet 1860-1900 (Sv folkskolans hist, 3, 1942); I Walin, Statens skolköksseminarium, H lärarinneseminariums hushållsskola: redogörelse för skolans utveckl o verksamhet åren 1892-1914 (1914). - Meddel av överläk Nils S, Visby.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
H Ingeborg S Schager, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6362, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva Trotzig), hämtad 2024-06-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6362
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
H Ingeborg S Schager, urn:sbl:6362, Svenskt biografiskt lexikon (art av Eva Trotzig), hämtad 2024-06-06.