Meriter

Lundgren, Frans Daniel, f 25 aug 1854 Kvistbro, Ör, d 20 april 1928 i Sthlm, Hed El. Föräldrar: bergsmannen Olof L o Stin Maja Ersdtr. Ex vid Borås tekn elementarskola 79, ritare o konstruktör hos M Wiberg Sthlm 80–82, drev en experimentverkstad tills med mekanikern C A Holm 82–83, började uppfinnarverksamhet tills med bergsingenjören G Arehn 83, tekn ledare o verkstads chef vid A L G Arehns mek verkstad (från april 96 ab Gerh Arehns mek verkstad) 85–16, led av styr där april 96–jan 16, allt Sthlm, bedrev egen experimentverksamhe 85–nov 93. – Ogift.

Biografi

Frans L ägnade sig under hela sitt vuxna liv framförallt åt konstruktion och tillverkning av tändsticksmaskiner. Alltsedan 1860-talet hade den sv tändsticksindustrin stått inför problemet att tillverkningen av förpackningarna till tändstickorna inte kom upp i nivå med tändsticksproduktionen. Frågan engagerade i synnerhet direktören för ab Nya tändsticksfabriken i Sthlm, riksgäldskommissarien Oscar Arehn, som önskade förlägga hela asktillverkningen till tändsticksfabriken och få till stånd en helt maskinell produktion. Klistringen hade hittills försiggått i arbetarhemmen. Alexander Lagerman (bd 22) i Jönköping hade uppfunnit en maskin för klistring av etiketter, som patenterats 1883, men den var inte till salu. Arehn måste importera askmaskiner från Tyskland. I detta läge gav Arehn i uppdrag åt uppfinnaren FD Martin Wiberg i Sthlm att experimentera fram en helt maskinell tillverkning av tändsticksaskar. L anställdes nu hos Wiberg som ritare och konstruktör, men redan 1882 tog L avsked för att tillsammans med C A Holm starta en experimentverkstad i en hyrd lokal i Apelbergsgatan 48, vid dåv Stora Badstugatan (Sveavägen). Med sina fyra medhjälpare lyckades L där konstruera en förbättrad ytteraskmaskin, en etiketteringsmaskin (patent i april 1882) och en ny inneraskmaskin (patentjuni 1883). Även det här förekommande konstruktionsarbetet var avsett att ge service åt Arehns fabrik.

Samarbetet med Holm varade till slutet av 1883, då L flyttade över sin verksamhet till Gerhard Arehns mekaniska verkstad. Denne, som var son till Oscar Arehn, hade hyrt lokal i Gundbergs fabrik på nu v Fleminggatan 14 på Kungsholmen. 1885 anmälde Arehn denna verkstad som en fabrik för tillverkning av tändsticksaskar och tillverkning av maskiner för framställning av tändsticksaskar. Arehn själv blev affärschef och L teknisk ledare och verkstadschef.

L fortsatte sin egen experimentverksamhet. När han 1886 återvände från studieresor som gått till Tyskland, Österrike och Frankrike, förbättrade han sina tidigare konstruktioner och patenterade i dec en helt ny innerask- och ytteraskmaskin. Sedan Arehn 1889 lagt ner tillverkningen i sin tändsticksfabrik, flyttade L året därpå till Södertälje för att fortsätta sina experiment. 1893 återvände han till Sthlm. Arehn hade då skaffat en större verkstadslokal, som 1899 utbyttes mot en egen fabriksbyggnad på Arbetargatan. 1896 hade firman ombildats till aktiebolag (ab Gerh Arehns mek verkstad), och L blev ledamot av styrelsen.

Den kanske mest geniala av L:s konstruktioner var maskinen för framställning av inneraskar (patenterad 1883). Tidigare maskiner arbetade på så sätt att asken gjordes färdig på ett ställe, på en kolv. Metoden fungerade inte tillfredsställande, och L kom på idén att tillverkningen kunde ske i två steg. Askens sidor av fanér formades kring en intermittent roterande form, kring vilken sidospånet och papperet upplindades. Askhylsan överfördes därefter till en endast i längdriktningen rörlig form, där askens botten framskjutits. Papperet veks över botten och asken kastades ut. Denna maskintyp blev världsbekant.

L uppfann också en askfyllningsmaskin, som var enkolvig och patenterades 1890. Bland andra uppfinningar, som inte berörde tändsticksområdet, var en banderoll för cigarrettfyllning. Även denna kom Arehns till godo.

L:s maskinuppfinningar blev vida berömda på den europeiska marknaden. De var representerade på den allmänna konst- och industriutställningen i Sthlm 1897, på världsutställningen i Paris 1900 och på Baltiska utställningen i Malmö 1914. Vid de två första utställningarna erhöll konstruktionen guldmedalj. De utländska avnämarna fanns i England, där Arehns var representerad av Bryan and May i London, vilken firrrta fö också var representant för Jönköpings tändsticksfabriksab, i Österrike genom firman Solo, i Tyskland av Badische Maschinenfabrik i Durlach, där maskinerna skulle märkas "Patent Lundgren". I Ryssland avyttrades L:s uppfinningar av svensken Anders Fredrik Lundberg, som under ett trettiotal år drev tändsticksfabrikation och kallades för "den ryska tändsticksindustrins fader".

L är en av de stora uppfinnarna inom den sv tändsticksindustrin. Genom sina uppfinningar bidrog han i hög grad till de framgångar som denna industri kom att röna på världsmarknaden.

Författare

Mats Thunander

Arkivuppgifter

L:s ms Huru de första maskinerna för klistring av tändsticksaskarna tillkommo m m i Tekn museets arkiv.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: AB 26 juni 1914; G Cederschiöld o E v Feilitzen, Den sv tändsticksindustriens hist... (2. uppl 1946), s 406 ff; E v Feilitzen, Tändsticksindustrien (Uppfinningarnas bok, 8, 1939); E v Gegerfelt, Sv storföretag, 3 (1951), s 315 IT; I Hammarström, Sthlm i sv ekonomi 1850–1914 (1970); A Hasselgren, Utställn i Sthlm 1897 (1897), s 788; T Jung, Alexander Lagerman o tändsticksindustrien (Sv uppfinnare(ören:s jubileumsskr 1886–1936, 1936); R G:son Kjellander, Gerhard Arehn o tänd-sticksmaskinerna (Daedalus 1958); C F Lundström, Tändsticksindustrien i Sverige (1899), s 37; J Swensk o T Berglund, Arehns-Formator-Arenco (1951), s 12–15, 19–25 o 30 f. – Nekr:er över L i Industritidn Norden 1928, nr 22, o Verkstäderna 1965, nr 9, s 329.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Frans D Lundgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9829, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mats Thunander), hämtad 2024-06-06.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9829
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Frans D Lundgren, urn:sbl:9829, Svenskt biografiskt lexikon (art av Mats Thunander), hämtad 2024-06-06.