Meriter

Biografi

Cecilia var en naturlig dotter till konung Sigurd Haraldsson (Mun) i Norge. Under den tid, då Harald Gilles ätt var trängd tillbaka av Erling jarl och Erlings son Magnus satt som konung i Norge, ingick C. äktenskap med lagman Folkvid i Värmland. Här fick hon som gäst mottaga Sverre, som, om nu hans egen uppgift är riktig, var hennes halvbroder på fädernet. Sedan Sverre kommit till makten i Norge, flyttade C. över dit och blev gift med Bård Gutormsson, en av Sverres anhängare. Hon synes ha dött omkring 1186. Om C: s person veta vi nästan ingenting. Hennes historiska betydelse betingas helt och hållet av de arvsanspråk, hon förmedlade. Sedan Sverres sonson, den fyraårige Gutorm Sigurdsson, avlidit 1204, ville hirden utse C:s son i första giftet Håkon (Galen) till konung, emedan han var den dugligaste medlemmen av Harald Gilles ätt. Men hos bönderna väckte detta val motstånd, emedan Håkon var av utländsk ätt på fädernet. Valet föll på C:s son med Bård, Inge, som innehade Norges tron 1204—17. Håkon fick i stället jarlsvärdighet. Efter privaträttsliga regler hade den barnlöse Inges bröder arvsanspråk, och sådana gjordes med stort eftertryck gällande av hans halvbror på fädernet, Skule Bårdsson, men denne, som antog konunganamn och sedan stupade 1240, tillhör icke svenska historien. Med större rätt kunde C: s son Håkon framställa liknande anspråk, då han dels härstammade, ehuru på kvinnolinjen, från konungaätten, dels ägde åberopa en överenskommelse med kung Inge, att den av de två halvbröderna, som levde längst och ägde  en äkta son, skulle övertaga tronanspråken. Med Kristina (se denna), en dotterdotter till Erik den Helige, ägde Håkon en son, Knut, i Sverige kallad Kristineson. Då Håkon avlidit 1217, flyttade Kristina över till Sverige och blev gift med lagman Eskil. Denne, som regelbundet representerade Sverige i förhandlingarna med kung Håkon Håkonsson i Norge, hade sålunda att jämte svenska kronans intressen försvara sin styvsons, Knut Kristinesons rättigheter.

I en svensk handling möter en kvinna med namnet C., »filia Canuti ducis». Man har velat identifiera denne Knut med Valdemar II: s naturlige son, hertig Knut av Reval, som bevisligen innehaft en del av Sverkerska ättens östgötska egendomar. Namnet Cecilia och de donerade egendomarnas läge gör det emellertid sannolikare, ätt hon varit en i övrigt okänd dotter till jarlen Knut Kristineson och sålunda en ättling av Erikska ätten, som veterligen hade egendomar i Värmland och Västergötland.

Författare

Nat. Beckman.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor: Sverres saga, Boglunga sogur, Håkon Håkonssons saga; Diplomatarium Svecanum, 1 (1829), N:o 216, 900; C. M. Kjellberg, Erik den Heliges ättlingar (Hist. tidskr., 1888), s. 368.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Cecilia, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16521, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nat. Beckman.), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16521
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Cecilia, urn:sbl:16521, Svenskt biografiskt lexikon (art av Nat. Beckman.), hämtad 2024-04-26.